Timbro försöker att popularisera den amerikanska bästsäljarförfattaren Ayn Rand. Hur vettiga var hennes åsikter? Så här skriver hon i essän "Om en kvinnlig president":
För en kvinna, såsom kvinna, är hjältedyrkan kvinnlighetens väsen -- önskan att se upp till en man.I essän argumenterar Rand för att ingen kvinna skulle duga som president.
Om homosexualitet säger hon (i en frågestund på Northeastern University 1971):
En psykologisk omoral ligger till grund för homosexualitet. Därför betraktar jag den som omoralisk.Jag kände inte till Rands teorier om genus och homosexualitet när jag förra året läste om Timbros tilltag att skicka Rands "Och världen skälvde" till Tiina Rosenberg. Nu framstår det som en aning omdömeslöst.
Jag kommer att skriva mer om Rands djupare tankar.
8 kommentarer:
Det här påminner starkt om den kampanj som neo-cons tillsammans med den kristna högern drev mot Bill Clinton. De grävde och grävde efter skit tills de hittade Whitewater. När det inte funkade tog de Gennifer Flowers och när det inte funkade så till sist så hittade de Monica Lewinsky. Poängen var att ge sig på Clinton inte utifrån hans generella politik utan ifrån hans moral och istället satsa allt fokus på ett av hans misstag.
Dock. Absolut, instämmer helt i att detta var exempel på en knäpp syn på genus och homosexualitet. Jag tror också att om du bestämmer dig för att granska flera stora tänkare födda i början av förra seklet så kan du nog hitta fler exempel av liknande karaktär.
Det är dock lustigt, för i Atlas Shrugged har Rand en mycket stark kvinna som en av huvudkaraktärerna. Denna kvinna är alldeles särdeles aktiv som företagsledare. Men du kan ju läsa mer om Dagny Taggart själv.. ;)
Slutligen. Jag gamblear inte, men jag kan ändå sätta pengar på att de uttalanden du grävt fram inte var skälet till Rosenberg reagerade som hon gjorde. Jag tror inte hon kände till Rand och det här med "att man känner igen Gudfaderns röst när man hör den". . . . please.
Tack för den välskrivna och utförliga kommentaren!
Clintons sexliv var fullständigt irrelevant för bedömningen av hans insats som president. Rands syn på kvinnans ställning är däremot i högsta grad relevant för bedömningen av henne som politisk tänkare.
Utalandet om kvinnans väsen gjordes ett halvt sekel efter suffragettrörelsens tillkomst, så jag tycker inte att det går att bortförklara med att tiderna var annorlunda.
Det är i egenskap av etiker som Rand är intressant, och om hennes moraliska kompass visar så knasigt som i uttalandet om homosexualitet, finns det skäl att betrakta hennes övriga moraliska ståndpunkter med misstänksamhet.
Uttalandet om homosexualitet är åtminstone ett indicium på att Rands etiska system kan leda vilse.
Jag påstår inte att de här uttalandena orsakade Rosenbergs reaktion, utan att det var omdömeslöst att skicka filosofiska betraktelser av en öppet homofobisk författare till någon som själv är gay. Timbro kunde ju åtminstone ha tagit avstånd från den delen av Rands åsikter i följebrevet.
Jag hoppas att du kommer tillbaka och läser vad jag tycker om Rands normativa etik.
Indicium. Guilt by association. Du antyder här att dessa tråkiga citat får förödande effekter. Du vill helt uppenbarligen misstänkliggöra i stället för att prata om hennes huvudbudskap. Jag har redan sagt att jag håller med om hon har fel i det du påpekade. Var leder det henne fel i hennes övriga tänkande?
Jag ser inte på vilket sätt Rands enligt uppgift något udda syn på kvinnlighet påverkar hennes etiska syn i övrigt, ej heller hennes som det verkar knasiga syn på homosexualitet. Du får gärna upplysa mig dock.
Om jag har fel om en sak behöver det ju inte nödvändigtvis betyda att allt jag säger är fel, det är ett klassiskt logiskt felslut, samma sak torde gälla Rand.
varför är hennes syn på kvinnor och homosexuella i högsta grad relevant för hennes övriga syn. Moraliska kompasser i all ära, men jag förstår inte riktigt vart du vill komma?
"Jag påstår inte att de här uttalandena orsakade Rosenbergs reaktion, utan att det var omdömeslöst att skicka filosofiska betraktelser av en öppet homofobisk författare till någon som själv är gay."
Russell skickade sin bok om kristendom till T. S. Eliot. Och då var de förment anstötliga materialet i själva boken, inte som här någonannanstans.
nathan:
Trevligt med belästa besökare!
Jag känner inte till den episod du refererar till, och antar därför att du menar att Russell skickade skriften "Why I'm not a Christian" till Eliot på slutet av 20-talet. (Jag ifrågasätter inte på något sätt att detta skulle ha inträffat -- det verkar tvärtom mycket troligt.)
Jag tolkar ditt inlägg så här: (1) Russell gjorde inte någonting som var omdömeslöst. (2) Om det var omdömeslöst av Timbro att skicka en skrift av en homofobisk författare så var det också omdömeslöst av Russell att skicka debattskriften. (3) Alltså var inte Timbromedarbetarna omdömeslösa.
Jag kan köpa att slutsatsen (3) följer av premisserna. Ditt argument är dock inte hållbart, för båda premisserna är falska.
Jag hyser stor beundran för Russell, men tyvärr visade han ofta prov på omdömeslöshet -- särskilt i sin relation till Eliot. Han hade ju en affär med Eliots fru! (1) är alltså falsk.
(2) är falsk, eftersom din analogi haltar. Russell och Eliot var nära vänner, och det är troligt att de hade många diskussioner om kristendom innan Russell publicerade sin pamflett.
Ingenting liknande präglar förhållandet mellan Rosenberg och Timbro.
oskarg:
Det gläder mig att vi är överens om att Rand var ute och cyklade i båda de här frågorna. Det framgick också av din första kommentar, och det underlättar diskussionen att du är tydlig på den punkten.
varför är hennes syn på kvinnor och homosexuella i högsta grad relevant för hennes övriga syn
Vad jag skrev var att Rands syn på kvinnans ställning är relevant för bedömningen av henne som politisk tänkare. Det står jag för. För mig (och många med mig) är det en viktig fråga. Rand tyckte själv att frågan var tillräckligt viktig för att ägna den en essä.
Moraliska kompasser i all ära, men jag förstår inte riktigt vart du vill komma?
Jag resonerar så här: Rand använde sin filosofiska metod för att analysera homosexualitet och kom fram till att homosexualitet är omoralisk. Efersom hennes slutsats är felaktig finns det en risk för att det är någonting fel på den filosofiska metod hon använde för att nå slutsaten.
Jag säger "en risk" för det är också möjligt att metoden fungerar men att Rand inte lyckades tillämpa den korrekt. Det var därför jag använde ordet "indicium" och inte "bevis" eller någonting liknande.
Om det är fel på hennes filosofiska metod, så kan vi inte heller lita på hennes övriga slutsater.
Om du vill smutskasta både Rand och Timbro med ett enda lösryckt citat har du lyckats. Särskilt hederligt är det dock inte. Man bör förstå sammanhanget för att förstå citatet. Vad föranledde essän? Vilken fråga svarar Rand på? Hur stämmer detta med hennes premisser och resten av objektivismen? Hur var tidsandan?
"Clintons sexliv var fullständigt irrelevant för bedömningen av hans insats som president. Rands syn på kvinnans ställning är däremot i högsta grad relevant för bedömningen av henne som politisk tänkare."
Det du citerar ger svar på om en kvinna bör sträva efter just presidentposten (i ett land som USA) och säger inget om kvinnors ställning i allmänhet. Både Dagny (i Och världen skälvde) och Kira (i We The Living) borde ge svar på eventuella uppriktiga undringar. Ingen kan väl påstå att dessa romaner kan tolkas som att Rand är emot jämstäldhet?
mk:
Anser du att Rand har rätt i att en kvinna inte bör sträva efter presidentposten?
Skicka en kommentar