En utlandssvensk om politik och filosofi

2006-10-16

Hycklade moderaternas partisekreterare?


Den moderate partisekreteraren Per Schlingmann tycks ha deltagit i aktionen mot Radiotjänst. Samtidigt skriver han följande i den bok om civil olydnad ― Stenen i handen på den starke — som han 1995 gav ut tillsammans med bland andra Fredrik Reinfeldt:
Om alla agerade politiskt genom att bryta mot lagen, då skulle vi hamna i ett tillstånd av anarki. Demokratin skulle bryta ihop inifrån (Reinfeldt et al. s. 50f., citerat ur Månsson 2004, s. 150).

I boken används visserligen en snäv definition av civil olydnad, som utesluter aktioner där aktivisterna inte agerar öppet (jfr Månsson 2004, s. 193). Enligt Schlingmann skulle hans lagbrott alltså inte räknas som civil olydnad, men man får förmoda att författarna skulle se ännu strängare på den typ av politiskt lagtrots som dessutom utförs i smyg. Författarna skriver vidare att
På sikt leder ett massivt utnyttjande av civil olydnad till anarki och statslöshet. Och i kulisserna står de starka ledarna och väntar på att tiden ska bli mogen. När den stora majoriteten tröttnat på ett samhälle lamslaget av civila olydnadsaktioner träder de fram. Löftena är bekanta. De lovar att upprätthålla lag och ordning, om de bara ges befogenheterna (Reinfeldt et al. s. 51f., citerat ur Månsson 2004, s. 144).

Tyvärr har jag själv inte tillgång till Stenen i handen på den starke, men mitt intryck är att författarna är kritiska till civil olydnad i snäv bemärkelse och även, a fortiori, torde vara motståndare till den typ av civil olydnad i vid bemärkelse som Schlingmann verkar ha ägnat sig åt. Intrycket stärks av Mattias Axelssons referat.

Källa: Månsson, T., Olydnad: civil olydnad som demokratiskt problem, Thales 2004.
_____
Nyckelord (Bloggar): , , , .
Nyckelord (Technorati): , , , .

2006-10-12

Kulturministern bröt mot moderaternas regler

OlydnadVad tycker moderaterna om civil olydnad? Så här skriver de i Vår guide till valet och nya moderaterna:
För att civil olydnad skall kunna anses berättigad i en demokrati, måste man ha mycket starka skäl. Det duger inte att bara anföra: "Jag tycker att det är fel...". Man måste kunna påvisa att det demokratiska samhället har visat ett bristande ansvar i frågan som man opponerar mot. Dessutom måste man framträda öppet och vara beredd att ta konsekvenserna av det man gjort. Att göra saker "i smyg" för att sedan framträda i anonyma pamfletter eller dölja sin identitet t.ex. genom att bära "rånarhuva" är inte försvarligt.

Stegö-Chilò framträdde inte öppet när hon underlät att betala tv-avgift, så enligt moderaterna kan hennes handlande inte anses berättigat.

I avhandlingen Olydnad gör Tomas Månsson en distinktion mellan ett negativt och ett positivt offentlighetskriterium (jfr s. 46). Om moderaterna avser det negativa kriteriet, skulle kulturministern kanske kunna försvara sig med att hon inte försökt att hemlighålla lagbrottet.

Men ett sådant försvar motsägs av att hon inte berättade om brottet för Reinfeldt och att hon började att betala avgiften några dagar före sitt tillträde. Dessutom syftar nog moderaterna snarare på det positiva offentlighetskriteriet, eftersom det enligt nästa mening tycks räcka att den som utövar civil olydnad inte deklarerat sin handling offentligt för att den ska vara oförsvarlig.

Så här formulerar Månsson de två kriterierna:
Det negativa offentlighetskriteriet: De som utövar "civil olydnad" försöker inte hemlighålla lagbrottet, motiven för lagbrottet, eller sin identitet.
Det positiva offentlighetskriteriet: De som utövar "civil olydnand" arbetar aktivt för att till exempel polisen, domstolarna, allmänheten eller massmedia skall få kännedom om lagbrottet och skälen för lagbrottet, till exempel genom att meddela media eller polis (Månsson 2004, s. 46).

_____
Nyckelord (Bloggar): , , .
Nyckelord (Technorati): , , .

2006-09-18

Fel låt vann!

Det var länge sedan man fick se en sådan uppenbar rip-off av Spice Girls-konceptet.

2006-09-13

Randianens bevisbörda

Det återstår mycket för en randian att visa. Tyvärr är Rand själv inte till särskilt stor hjälp. Här är en attgöralista. Visa att
  1. Rands metaetiska metod för moralens "grundläggning" (för att använda ett uttryck från den av henne själv illa anskrivne Kant) är riktig,
  2. metoden för moralens grundläggning implicerar Rands normativa teori och att
  3. Rands normativa teori implicerar ett samhällsskick med en minimal statsapparat.

2006-09-08

"Inloggningsskandal" (ur Folkpartistisk ordbok)

inloggningsskandal s spionskandal Det är klart att jag fattar att satirikerna kommer att frossa i inloggningsskandalen, säger Lars Leijonborg. [2006 Expressen]


(Via Jinge.)
_____
Tidigare inlägg om folkpartiet:Nyckelord (Bloggar):
Nyckelord (Technorati):

2006-07-16

Rands riktighetskriterium

Ayn Rand förespråkade perfektionistisk, egoistisk konsekventialism. I det här inlägget klassificerar jag Rands normativa teori och formulerar hennes riktighetskriterium.

Ayn RandEfter att ha snöat in mig litet grand på Ayn Rands (1905 - 1982) tänkande, börjar jag att känna mig övertygad om vad hon egentligen förespråkar. Det här inlägget handlar om Rands normativa teori. För att motivera min tolkning av hennes riktighetskriterium, börjar jag med att klassificera Rands teori i följande tre dimensioner:
  1. teorityp
  2. axiologi och
  3. omfång.
Teorityp
Det tycks i dag finnas fyra typer av rimliga normativa teorier:
  1. konsekventialism
  2. deontologi
  3. rättighetsetik samt
  4. dygdetik.
Ayn Rand tillhör den konsekventialistiska skolan. Jag definierar konsekventialism så här:
konsekventialism är den typ av normativa teori enligt vilken det handlingsalternativ är riktigt som är ett av de högst rangordnade i en rangordning med avseende på handlingsalternativens utfall.

Min klassificering skiljer sig från Nozicks och Österbergs. Enligt dem förespråkar Rand en blandad teori. Jag har skrivit om deras tolkning i inlägget Rand var visst egoist!. Själv anser jag att det är rimligare att tolka Rand så att det bivillkor dessa filosofer tillskriver henne snarare är en del av det handlingskriterium som hon härleder ur sitt riktighetskriterium.

Axiologi
Axiologi är läran om vad som är värdefullt. Konsekventialister brukar vara antingen hedonister, preferentialister eller perfektionister. Ayn Rands normativa teori är perfektionistisk. Min definition av perfektionism:
perfektionism är den axiologiska teori enligt vilken vissa tillstånd gör en persons liv bättre trots att de inte nödvändigtvis ökar personens välfärd.

För Rand är en handling bättre än sina alternativ om den i högre grad leder till ett blomstrande liv (för den som utför den).

Omfång
Med omfång, slutligen, avser jag vilka ting som kan vara föremål för moraliskt handlande, det vill säga vilka ting som besitter vad som på engelska kallas "moral considerability". Det moraliska omfånget begränsar sig i Rands teori till den handlande själv. Låt oss kalla teorier med ett sådant omfång egoistiska. Min klassificering överensstämmer på den här punkten med Tännsjös, som jag skriver om i inlägget Tännsjös sågning av Rand.

Riktighetskriterium
Om min tolkning är riktig förespråkar alltså Rand perfektionistisk, egoistisk konsekventialism. Rands riktighetskriterium lyder:
en handling är riktig om och endast om det inte finns något annat handlingsalternativ som leder till ett mer blomstrande liv för den handlande.
_____
Tidigare inlägg om Rand:Nyckelord (Bloggar): , , ,
Nyckelord (Technorati): , , ,
Andra intressanta inlägg.

2006-07-12

Hudraårsdagen av Dreyfus återupprättelse

Idag är det hundra år sedan Alfred Dreyfus (1859 - 1935) återupprättelse -- ett jubileum för opinionsbildande journalistik.

Degraderingen av Alfred DreyfusEnligt dagstidningen Libération är Dreyfusaffären fortfarande ett känsligt ämne inom den franska försvarsmakten.

Kapten Dreyfus blev oskyldigt dömd för spioneri; hans judiska börd var det verkliga skälet till anklagelserna. Efter Emile Zolas berömda kampanj benådades han.

Idag för hundra år sedan togs Dreyfus åter i tjänst med majors grad (chef d'escadron). Han fick dock inte tillgodoräkna sig några tjänsteår, vilket tillsammans med den dåliga hälsa han ådragit sig i fängelset på Djävulsön medförde att han lämnade armén följande år.

Teckningen illustrerar hur Dreyfusaffären delade Frankrike. Rubriken är "Familjemiddag". Under den första rutan står "Låt oss framför allt inte tala om Dreyfusaffären!" och under den andra "...de talade om den..."

_____
Signaturen mj skriver också om Dreyfus idag på bloggen Med fingrarna i ekorrhjulet.

Nyckelord (Bloggar): , , .
Nyckelord (Technorati): , , .

2006-06-27

Homoäktenskap och filosofi

Vad är bästa sättet för en politiker att begrava en känslig fråga? Att tillsätta en statlig utredning. I Frankrike har den här lösningen förfinats ytterligare. Där uppdrar man åt en filosof att fundera på frågan.

Frågan om homoäktenskap kan bli viktig i nästa presidentval. Eftersom den franska Pridefestivalen hölls i helgen kände sig inrikesminister Nicolas Sarkozy föranledd att agera i frågan.

I fredags tillkännagav han att han givit den franske filosofen Luc Ferry i uppdrag att reflektera över frågan om giftemål mellan homosexuella. I uppdraget ingår att meditera "i all stillhet, fjärran politiska påtryckningar" och "påverkan från media".

_____
Nyckelord: ,

2006-06-22

Mitt maniska intresse för Rand

Lennart på bloggen Det Progressiva USA kritiserar mitt intresse för Ayn Rand:
Men ännu konstigare är de människor som Snällisten som ideligen skriver inlägg som försöker förklara att Ayn Rand egentligen inte alls var så viktig som många tror. Vilka då, jag har aldrig hört talas om någon som tycker det.

Han har nog en poäng, men jag ger mig inte. Det Progressiva USA är för övrigt en bra blogg, som jag själv läser regelbundet.

Grundare av Oxford Hayek Society totalsågar Rand

"Rands politiska teori är av föga intresse." Så skriver Chandran Kukathas i artikeln Ayn Rand (1905 - 1982) ur Routledge Encyclopedia of Philosophy (Vol 8, s 55).

Friedrich Hayek och OxfordstudenterChandran Kukathas var en av tre studenter som grundade Oxford Hayek Society under thatcherismens glansdagar 1983, året efter Falklandskriget, då "Järnladyn" återvaldes för sin andra period som premiärminister.

Idag är Kukathas professor i statsvetenskap. På bilden från 1985 står han till vänster om Friedrich Hayek (1899 - 1992).

Avsnittet om Rands politiska filosofi lyder så här:
Rands politiska teori är av föga intresse. Dess oförtrutna avoghet mot stat och beskattning rimmar illa med ett förkastande av anarkism; och hennes försök att lösa svårigheten är ogenomtänkta och osystematiska.

Tidigare inlägg om Rand
_____
Nyckelord: , , , , ,

2006-06-20

Snällisten censurerad i Kina

Kinesisk polisJag bad en kompis i södra Kina att läsa min blogg. Han har försökt flera gånger, men får meddelandet att webbplatsen inte är tillgänglig.

Det beror på att den kinesiska regeringen spärrar domänet blogspot.com, där min blogg befinner sig. Slutsatsen stöds av artikeln om "Den stora kinesiska brandväggen" (ordvitsen fungerar tyvärr bara på engelska) i Wikipedia.

Syftet med censuren är naturligtvis att hindra de egna medborgarna både från att publicera sig på webbplatser som står utanför statens kontroll och att ta del av regimkritik från skribenter som befinner sig i andra länder.
_____
Andra bloggar om: , , ,

Debatt om Rand

Ayn Rands normativa etik debatteras på Fredrick Federleys blogg.

_____
Andra bloggar om: , , ,

2006-06-15

Österberg dissar Rand

Platon och AristotelesEtt "mischmasch av förvirrade tankar och dålig argumentation" -- så beskriver filosofen Jan Österberg Rands filosofi. Jan Österberg är expert på etisk egoism, och citatet kommer från hans monografi Self and others: A study of ethical egoism, utgiven 1988 (s 229).

Tidigare inlägg om Rand
_____
Andra bloggar om: , , ,

2006-06-13

"Utanförskapsområde" (ur Folkpartistisk ordbok)

utanförskapsområde s förort Antalet närpoliser bör därför tredubblas i utanförskapsområden, och ska tillsammans med andra aktörer mobilisera det civila samhället för ökad trygghet. [2005 Pressmeddelande från folkpartiet liberalerna]


_____
Andra bloggar om: ,

2006-06-11

"Liberal" (ur Folkpartistisk ordbok)

liberal a etatistisk Med liberala hälsningar [2006 Lars Leijonborgs nyhetsbrev om buggning med mera]



Andra bloggar om: ,

2006-06-09

"Eftersupning" (ur Folkpartistisk ordbok)

eftersupa v att dricka alkohol efter en trafikolycka I kampen mot rattfylleriet är ett förbud mot eftersupning ett nödvändigt inslag. Det finns ingen mänsklig rättighet i att hälla i sig brännvin efter en trafikolycka. [2005 Pressmeddelande från Folkpartiet liberalerna]

"Trygghetskamera" (ur Folkpartistisk ordbok)

trygghetskamera s övervakningskamera Johan Pehrson stöder initiativ om trygghetskameror i Solna [2006 Folkpartiets webbplats]

_____
Nyckelord: ,

2006-05-18

Rand var visst egoist!

Det är rimligt att kalla Ayn Rand etisk egoist.

Nationalekonomen Danne Nordling skriver initierat om Ayn Rand på bloggen Skattepolitik och samhällsfilosofi. Han hävdar att Rands normativa teori inte skall klassificeras som etisk egoism: nej, hon är lika mycket mot etisk egoism som någon annan!

ObjektivistemblemetEgentligen spelar det ingen roll om vi räknar Rand som etisk egoist eller ej, utan den viktiga frågan är om hennes normativa tes är godtagbar. Jag tycker ändå att klassificeringen är rimlig, eftersom den tycks överensstämma med praxis inom filosofibranschen.

Vad beror det då på att Danne är oense med Tännsjö, Nozick och mig (alla de coola killarna)? Busenkelt: vi definierar helt enkelt begreppet "etisk egoism" olika. Dannes definition:
Med etisk egoism menas att man inte bara har rätt att tillgodose sina egna intressen utan också moraliskt alltid bör [Dannes kursivering] göra det.
Jag håller med Danne om att Rand inte är etisk egoist enligt den här definitionen, men det beror helt enkelt på att den är snävare än den definition som brukar användas. Följande definition ligger närmare etablerat språkbruk:
Etisk egoism är den typ av normativa teori som kännetecknas av att den föreskriver att den till vilken den vänder sig handlar så att hennes egen nytta främjas.
En skillnad mellan definitionerna är att den senare även inkluderar teorier som kombinerar principen om att främja den egna nyttan med andra principer. Enligt den här definitionen är Rands normativa teori etisk egoism. Dannes definition används av filosofer om ett specialfall av etisk egoism som kan kallas "stark egoism".

Rand säger att man främst bör främja sitt eget bästa, men att man i främjandet av detta inte bör hindra andra från att främja sitt bästa. Det här är en typ av etisk egoism som filosofen Jan Österberg kallar "lexikalt ordnad svag etisk egoism" [Self and others : a study of ethical egoism, s 144]. Nozick kallar den "begränsad egoism" [Socratic Puzzles, s 261].

2006-05-17

Lästips: Danne Nordling om Rand

Danne Nordling ger ett genomtänkt och läsvärt gensvar om Rand. Jag kommer att kommentera det här, när jag har hunnit att tänka igenom det. Nordling:

En debatt om Ayn Rands (1905-1982) filosofi har dykt upp på bloggen Snällisten. Den är föranledd av att både Robert Nozick och Torbjörn Tännsjö har angripit hennes filosofilära, vilket bloggaren Daniel Eriksson tror är föranlett av samma "misstag". Men så är det inte.

2006-05-14

Rand förbjuden i Sverige

Under den förra borgerliga regeringen förbjöds objektiv undervisning om Rands etik i svenska skolor. Läroplanen ändrades så att den kom att innehålla följande avsnitt:
Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.

Flera av de grundläggande värden som räknas upp och även den kristna traditionen är oförenliga med den etiska egoism, som Rand förespråkar. Om någon elev skulle vara anhängare av Rand är det alltså enligt läroplanen skolans uppgift att omvända henne. Självklart är det inte heller bara den etiska egoismen som drabbas, utan också flera andra normativa etiska teorier.

Det här är skrämmande. Tännsjö skriver om eländet i gårdagens Svenska dagbladet.

2006-05-13

Nozicks sågning av Rand

Robert Nozick
Harvardfilosofen Nozick hade samma uppfattning som Tännsjö om Rands argument för etisk egoism. Det framgår av Nozicks uppsats "On the Randian Argument" ur "Socratic Puzzles", som gavs ut 1997.

Nozicks artikel slutar så här:
[Syftet] var att utröna huruvida Rand, i sina publicerade verk, verkligen objektivt påvisar sina slutsatser. Det gör hon inte. [s 264]
Nozick skriver om det argument som Rand framlägger i boken "The Objectivist Ethics" och i John Galts tal i kapitlet "Det här är John Galt som talar" i "Och världen skälvde" (det börjar på sidan 927 i min upplaga av "Atlas Shrugged"). Så här avslutas argumentet i "The Objectivist Ethics":
Den objektivistiska etikens grundläggande sociala princip är att precis som livet är ett mål i sig, så är varje levande människa ett mål i sig, inte ett medel för andras mål eller välfärd -- och därför, att människan måste leva för sin egen skull, utan att offra sig för andra eller offra andra för sig själv. Att leva för sin egen skull betyder att verkställandet av den egna lyckan är människans högsta moraliska syfte. [s 27]
Rands slutsats är alltså att (1) ingen bör offra sitt liv för andra och (2) ingen bör offra andras liv för sin egen skull. För att nå fram till den här slutsatsen börjar Rand med att argumentera för premissen: (3) för varje människa är att leva och förlänga det egna livet värdefullt för henne.

Men Nozick påpekar [s 258] att (1) inte följer av Rands premiss. För att vi ska kunna sluta oss till (1) krävs någonting mycket starkare, till exempel: (3') för varje människa är att leva och förlänga det egna livet det mest värdefulla för henne. Problemet är att Rand varken hävdar någonting som liknar (3') eller än mindre tillhandahåller något argument för det.

Det är naturligtvis ett ännu större mysterium hur Rand sluter sig till (2).

2006-05-11

Tännsjös sågning av Rand


Jag har skrivit om brevet till Rosenberg. Filosofen Torbjörn Tännsjö utsattes också för Timbros hyss. Brevet till Tännsjö:

Hej Torbjörn!

I den här boken finns en person som inte bara delar dina moralfilosofiska utgångspunkter, utan också praktiserar dem. Han heter Floyd Ferris och presenteras på s 360, diskuterar politik på s 458-459 och etik på s 1160-1161. Några praktiska tillämpningar av hans etik framgår på s 858-867, s 1131 och s 1186-1194.


Floyd Ferris är en av de leda "plundrarna" i "Och världen skälvde".

För att undvika att göra sig till åtlöje, skulle tomtenissarna på Timbro ha kunnat bemöda sig om att läsa Tännsjös kritik av Rands moralfilosofi, innan de skickade boken. Han skriver om den i "Understanding Ethics", som utgavs 2002.

Rand hör till de filosofer som förespråkar etisk egoism, den normativa teori enligt vilken varje individ bör maximera sin egen välfärd. På sidan 43 i Tännsjös bok hittar man följande giftiga underdrift: [d]et skulle inte vara rättvisande att säga [...] att Rand lägger fram några starka argument till den etiska egoismens försvar.

2006-05-10

Rand om genus och homosexualitet

Ayn Rand
Timbro försöker att popularisera den amerikanska bästsäljarförfattaren Ayn Rand. Hur vettiga var hennes åsikter? Så här skriver hon i essän "Om en kvinnlig president":
För en kvinna, såsom kvinna, är hjältedyrkan kvinnlighetens väsen -- önskan att se upp till en man.
I essän argumenterar Rand för att ingen kvinna skulle duga som president.

Om homosexualitet säger hon (i en frågestund på Northeastern University 1971):
En psykologisk omoral ligger till grund för homosexualitet. Därför betraktar jag den som omoralisk.
Jag kände inte till Rands teorier om genus och homosexualitet när jag förra året läste om Timbros tilltag att skicka Rands "Och världen skälvde" till Tiina Rosenberg. Nu framstår det som en aning omdömeslöst.

Jag kommer att skriva mer om Rands djupare tankar.

2006-05-08

Marx om folkpartiet

Karl Marx
Så här skrev Marx om whigpartiet i New York Daily Tribune 21 augusti 1852:

[I] själva verket [...] representerar whigiterna någonting ganska väsensskilt från sina föregivet liberala och upplysta grundsatser. De befinner sig alltså i samma situation som fyllbulten som fördes inför rådmannen och förklarade att han stod för absolutism, men av en eller annan tillfällighet alltid blev full på söndagar.


Citatet skulle också kunna användas för att beskriva ett visst nutida svenskt parti.

Isvinden

John Stuart Mill
I dagens ledare skriver Aftonbladet om hur partisekreteraren Johan Jakobsson skapade folkpartiets populistiska strategi. Förebilden var danska venstre, som har blivit stora genom att [...] kräva hårdare integrationslagar och minskad flyktingmottagning.

Aftonbladet konstaterar att det inte finns mycket kvar av socialliberalism hos fp, men finns det ens några rester av liberalism?

Jag lärde mig häromdagen ett nytt ord när jag bläddrade igenom folkpartiets vebbsidor: "eftersupning". Det betyder att dricka alkohol efter att man har varit med om en trafikolycka. Termen är både vulgär och föraktfull -- låt oss istället mynta ordet "efterberusning".

Folkpartiet liberalerna, som värnar om individens frihet, vill naturligtvis förbjuda efterberusning. Så här uttryckte sig riksdagsledamoten Johan Pehrson i ett pressmeddelande för ungefär ett år sedan: [d]et finns ingen mänsklig rättighet i att hälla i sig brännvin efter en trafikolycka.

Ett råd till folkpartister: ta fram ett uppslagsverk (vilket som helst går bra) och slå upp ordet "liberalism"!

2006-05-05

Stöduttalande för MTV?


Ledande kristna försöker att stoppa den tecknade följetongen "Popetown". Kommer Leijonborg att kräva ett gemensamt stöduttalande för MTV?