En utlandssvensk om politik och filosofi

2006-07-16

Rands riktighetskriterium

Ayn Rand förespråkade perfektionistisk, egoistisk konsekventialism. I det här inlägget klassificerar jag Rands normativa teori och formulerar hennes riktighetskriterium.

Ayn RandEfter att ha snöat in mig litet grand på Ayn Rands (1905 - 1982) tänkande, börjar jag att känna mig övertygad om vad hon egentligen förespråkar. Det här inlägget handlar om Rands normativa teori. För att motivera min tolkning av hennes riktighetskriterium, börjar jag med att klassificera Rands teori i följande tre dimensioner:
  1. teorityp
  2. axiologi och
  3. omfång.
Teorityp
Det tycks i dag finnas fyra typer av rimliga normativa teorier:
  1. konsekventialism
  2. deontologi
  3. rättighetsetik samt
  4. dygdetik.
Ayn Rand tillhör den konsekventialistiska skolan. Jag definierar konsekventialism så här:
konsekventialism är den typ av normativa teori enligt vilken det handlingsalternativ är riktigt som är ett av de högst rangordnade i en rangordning med avseende på handlingsalternativens utfall.

Min klassificering skiljer sig från Nozicks och Österbergs. Enligt dem förespråkar Rand en blandad teori. Jag har skrivit om deras tolkning i inlägget Rand var visst egoist!. Själv anser jag att det är rimligare att tolka Rand så att det bivillkor dessa filosofer tillskriver henne snarare är en del av det handlingskriterium som hon härleder ur sitt riktighetskriterium.

Axiologi
Axiologi är läran om vad som är värdefullt. Konsekventialister brukar vara antingen hedonister, preferentialister eller perfektionister. Ayn Rands normativa teori är perfektionistisk. Min definition av perfektionism:
perfektionism är den axiologiska teori enligt vilken vissa tillstånd gör en persons liv bättre trots att de inte nödvändigtvis ökar personens välfärd.

För Rand är en handling bättre än sina alternativ om den i högre grad leder till ett blomstrande liv (för den som utför den).

Omfång
Med omfång, slutligen, avser jag vilka ting som kan vara föremål för moraliskt handlande, det vill säga vilka ting som besitter vad som på engelska kallas "moral considerability". Det moraliska omfånget begränsar sig i Rands teori till den handlande själv. Låt oss kalla teorier med ett sådant omfång egoistiska. Min klassificering överensstämmer på den här punkten med Tännsjös, som jag skriver om i inlägget Tännsjös sågning av Rand.

Riktighetskriterium
Om min tolkning är riktig förespråkar alltså Rand perfektionistisk, egoistisk konsekventialism. Rands riktighetskriterium lyder:
en handling är riktig om och endast om det inte finns något annat handlingsalternativ som leder till ett mer blomstrande liv för den handlande.
_____
Tidigare inlägg om Rand:Nyckelord (Bloggar): , , ,
Nyckelord (Technorati): , , ,
Andra intressanta inlägg.

2006-07-12

Hudraårsdagen av Dreyfus återupprättelse

Idag är det hundra år sedan Alfred Dreyfus (1859 - 1935) återupprättelse -- ett jubileum för opinionsbildande journalistik.

Degraderingen av Alfred DreyfusEnligt dagstidningen Libération är Dreyfusaffären fortfarande ett känsligt ämne inom den franska försvarsmakten.

Kapten Dreyfus blev oskyldigt dömd för spioneri; hans judiska börd var det verkliga skälet till anklagelserna. Efter Emile Zolas berömda kampanj benådades han.

Idag för hundra år sedan togs Dreyfus åter i tjänst med majors grad (chef d'escadron). Han fick dock inte tillgodoräkna sig några tjänsteår, vilket tillsammans med den dåliga hälsa han ådragit sig i fängelset på Djävulsön medförde att han lämnade armén följande år.

Teckningen illustrerar hur Dreyfusaffären delade Frankrike. Rubriken är "Familjemiddag". Under den första rutan står "Låt oss framför allt inte tala om Dreyfusaffären!" och under den andra "...de talade om den..."

_____
Signaturen mj skriver också om Dreyfus idag på bloggen Med fingrarna i ekorrhjulet.

Nyckelord (Bloggar): , , .
Nyckelord (Technorati): , , .