I natt vid midnatt firar Hongkong tioårsminnet av återföreningen med Kina. Dagarna före återföreningen intervjuade jag några kinesiska dissidenter. Det följande är skrivet för tio år sedan.
"Vi var inte ute efter att 'störta' någon. Vi ville bara ha litet mer rättvisa." Zheng Hongbin (fingerat namn) oroar sig inför Hongkongs överlämnande till Kina. Han har redan gjort allt han kunnat för att komma utomlands. Utan framgång. Nu återstår inget annat än att vänta, och hoppas att den kinesiska regimen står vid sitt löfte om "ett land, två system".
Vi sitter på en liten gaturestaurang sent på kvällen i Hongkong. "Det finns inte så många sådana här ställen kvar i Hongkong", säger Zheng. "Det är bättre i Fastlandskina." Han längtar tillbaka. Sedan Zheng flydde till Hongkong för några år sedan har han inte träffat sin familj. Han lämnade Kina efter att ha suttit häktad för att han var aktiv i fackföreningsrörelsen.
Hur det kommer att gå med Deng Xiaopings gamla löfte om "ett land, två system" oroar inte bara min kinesiske vän. Jag har pratat med flera kinesiska dissidenter i exil om den här frågan.
Mo Lihua lever som politisk flykting i Sverige. Hon fängslades efter att ha hållit ett tal till minne av dem som dog under massakern 4 juni 1989. Hongkongs införlivande kommer att påverka Kina i positiv riktning, anser hon. Oppositionen i Kina är fullständigt tystad. Alla aktiva regimkritiker sitter antingen i fängelse eller befinner sig i exil. Då kommer plötsligt sex miljoner ny medborgare. Medborgare som har vant sig vid rättsstyre och frihet.
Hongkongs populärkultur utövar ett oerhört inflytande på ungdomar i Kina -- kläder, filmer och popmusik. Mo Lihua tror att Kinas nya generation också kommer att vilja ha hongkongbornas politiska friheter.
En tibetansk dissident, som jag känner, håller med om att Hongkong kommer att påverka Kina. Men just därför, tror han, kommer inte Beijingregimen att bevara de politiska friheterna i Hongkong. Om regeln "ett land, två system" gäller för Hongkong, så kan shanghaiborna kräva att samma regel ska gälla i deras stad. Makthavarna kommer att stå försvarslösa inför den här logiken.
Vi kan inte ta för givet att de medborgerliga friheterna kommer att respekteras i Hongkong. Världens demokratier måste bevaka situationen. Tyvärr verkar de redan ha givit upp. Wei Jingsheng, som snart suttit i fängelse i 20 år för sina politiska åsikter, behandlas allt sämre. Han sade nyligen: "Kina känner att det nu kan göra vad det vill med mig och andra dissidenter [...] USA och andra Västländer har gett efter och har slutat att kritisera Kina."
Ett (i och för sig positivt) tecken på att Hongkong har blivit som en annan kinesisk stad är att korrupta kinesiska ämbetsmän har slutat att investera sina mutpengar här. En kinesisk regimkritier, som jag pratat med, tror att Hongkongs fastighetspriser kommer att stiga långsammare, när barnen till Kinas partipampar letar efter "säkrare" städer att placera sina rikedomar i.
Det är inte bara dissidenters liv som påverkas när Hongkong blir en del av Kina. Alla drabbas av självcensuren som redan tillämpas i media, skolbarn påverkas av att historieböckerna skrivs om och stämningen förändras av åsiktsregistreringen, som bedrivs av Hongkongs alla nya spioner.
När jag frågar Zheng var han helst skulle vilja bo -- i Hongkong eller hemstaden i Kina -- svarar han: "I Kina, om de bara gav mig litet utrymme att existera".
_____
Nyckelord (Bloggar): Hongkong, Kina
Alla dessa banker visar sig utgöras av Halifax och NatWest om man läser artikeln på Jyllands-postens ekonomisajt som uppslaget kommer ifrån: "De to britiske banker Halifax og NatWest holdt op med at uddele dem, fordi det kunne krænke muslimer."
En av de mest överhängande farorna är självcensuren. Den drabbar både nyhetsmedia och frivilligorganisationer. Hotet märktes tydligt under mötet för Luterska världsförbundets generalförsamling, som hölls i Hongkong några dagar efter maktöverlämnandet. Mötet blev historiskt, eftersom inget uttalande publicerades om Kina och Hongkong; trots att situationen för kristna församlingar i alla övriga delar av världen kommenterades. Skälet för den här talande tystnaden var att de lokala Hongkongkyrkorna motsatte sig två kritiska meningar i avsnittet om Kina. De gjorde det av rädsla för att stöta sig med de kinesiska makthavarna.
Vad tycker moderaterna om civil olydnad? Så här skriver de i 
Efter att ha 
Enligt dagstidningen 
Mitt 
Vad är bästa sättet för en politiker att begrava en känslig fråga? Att tillsätta en statlig utredning. I Frankrike har den här lösningen förfinats ytterligare. Där uppdrar man åt en filosof att fundera på frågan.
Chandran Kukathas var en av tre studenter som grundade 
