En utlandssvensk om politik och filosofi
2008-07-27
Vichyregimens civilkuragelag
På morgonen 20 oktober 1941 skjuts överstelöjtnant Karl Hotz av franska motståndsmän på öppen gata utanför katedralen i Nantes. Eftersom den tyska ockupationsmakten inte lyckas uppbringa "de fega mördarna i Englands och Moskvas sold" avrättas i stället 48 oskyldiga fransmän. Det här är upprinnelsen till den franska civilkuragelagen, lagen om non-assistance à personne en danger.
Nazisterna tvingade fram lagen då fransmännen inte visat sig tillräckligt benägna att stoppa sabotage och ange maquisarder: syftet var alltså att förhindra befolkningen att visa civilkurage! Genom en omskrivning av paragraferna 228 och 248 i den franska brottsbalken tillkom lagen redan 25 oktober 1941. Till Vichyregimens försvar får sägas att avsikten möjligen var att upprätthålla domsvärjo över brott mot tyskar och på så sätt avvärja vedergällningsaktioner.
Den yngste i gisslan som avrättades två dagar efter attentatet, 22 oktober 1941, var Guy Môquet: 17 vid arkebuseringen och bara 16 år när han greps för att ha spridit kommunistisk propaganda. Vid Sarkozys tillträde som president förra året var hans första beslut att alla franska gymnasister ska få läsa Môquets sista brev till föräldrarna. De första raderna lyder: "Min älskade lilla mamma, min lilla lilla rara bror, min kära lilla pappa, Jag ska dö!"
Civilkuragelagen avskaffades inte efter Frankrikes befrielse; i stället utvidgades den och inbegrips idag i paragraferna 223-6 i den nya brottsbalken.
_____
Källa
Martin Vranken, Duty of Rescue in Civil Law and Common Law: Les Extrêmes se Touchent, The International and Comparative Law Quarterly, Vol 47, Nr 4 (1998).
Nyckelord (Bloggar): civilkuragelagen, Frankrike, Sarkozy, Frankrike, Vichy
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)